Smärtreceptorer i tarmen

Bara inom mag-tarmkanalen finns detta 100 miljoner nervceller, neuroner, samt dem existerar ihopkopplade inom flera olika nätverk tillsammans med specifika data, redogör Marcin Szczot.

­– nervsystemet inom buk samt tarmarna existerar enormt, samt inom mitt tycke en från dem vackraste systemen inom kroppen.

Mag-tarmkanalen existerar enstaka väldigt betydande sektion från vår biologi.

Marcin Szczot berättar för att dem flesta nervsystemen inom mag-tarmkanalen arbetar vid utan för att oss existerar medvetna angående dem. detta enteriska nervsystemet reglerar hur tarmarna rör sig samt hur snabbt dem arbetar, medan detta sympatiska systemet signalerar resultat ifall näring samt innehåll mot hjärnan.

– oss äger även en nätverk från neuroner likt existerar ansvarigt till dem sensoriska formulering, känslor, oss upplever medvetet ifrån buk samt tarmarna, vilket uppblåsthet samt smärta.

Buksmärtor nära IBS anses bero vid ett störning inom axeln liksom kopplar ihop hjärna samt tarm.

detta ger oss feedback angående tillståndet inom våra tarmar via sålunda kallade primärsensoriska neuroner liksom signalerar mot detta centrala nervsystemet inom ryggmärgen. detta existerar detta systemet jag främst existerar intresserad av.

Vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD samt irriterad tarm, IBS, blir detta denna plats systemet hyperaktivt samt driver vid mer grundlig samt ihållande smärta ifrån nedre mag-tarmkanalen.

– Även angående min undersökning rör primär ämnen därför kommer oss även rikta några från dem bekymmer likt existerar vanliga då ni får den denna plats överstimuleringen från smärtsystemet.

mot modell, förändras aktiviteten hos vissa typer från neuroner då ni äger IBD alternativt IBS? ifall oss förstår hur primärsensoriska neuroner driver hypersensitivitet möjligen oss vid en förbättrad sätt förmå komma åt problemet inom sig.

Erfarenhet ifrån olika fält

Marcin Szczot flyttade mot landet samt Linköpings högskola hösten 2020 till för att bygga upp sin personlig forskargrupp.

Innan dess forskade han ifall mekanisk stimulering från huden nära National Institutes of Health inom USA. denne kommer ursprungligen ifrån Opole inom västra Polen, var han disputerade inom biofysik nära Wroclaw Medical University.

– Jag utbildade mig inledningsvis mot elektroingenjör.

Morfin: Ofta ges opioider postoperativt.

dock då jag studerade elektroniska kretsar insåg jag för att flera bekymmer relaterade mot informationsbehandling redan ägde blivit lösta från naturen samt evolutionen, vid en sätt likt existerar många mer spännande samt komplicerad än något såsom oss människor förmå producera. Därför tog jag även enstaka test inom biologi samt kom in vid området biofysik.

Smärta inom vänster blad från buk kunna äga flera orsaker, inklusive matsmältningsproblem vilket gasbildning, förstoppning alternativt inflammation inom tarmarna.

flera från dem bekymmer vilket uppstår inom elektronik, vilket signalbehandling, möter jag även inom fysiologi samt neurovetenskap. därför min kunskap ifrån olika vetenskapliga områden besitter varit många användbar.

Forskningens inriktning fanns ursprunglig molekyler samt sedan celler. Den senaste tiden besitter Marcin Szczot flyttat sitt fokus mot ännu högre nivåer från biologisk organisation.

han tittar vid grupper från celler, hur dem reagerar samt aktiveras tillsammans samt hur dem skapar perceptionen från världen utanför mag-tarmkanalen. detta står tydligt för att detta finns flera grupper från primärsensoriska neuroner tillsammans med olika funktioner samt molekylär karaktäristik, konstaterar han.

– Ta huden mot modell. var finns bland annat ett team neuroner vilket bara signalerar klåda.

Dessa obehagskänslor, liksom mer grundlig magsmärtor, regleras från signaler mellan nervceller inom mag-tarmkanalen.

oss äger ej lika massiv detaljkunskap ifall specifika funktioner hos neuroner inom tarmarna. enstaka sektion från mitt arbetsuppgift likt Wallenberg Academy Fellow går ut vid för att analysera hur signaleringen ifrån grupper från primärsensoriska neuroner påverkar processer inom detta centrala nervsystemet, likt finns inom hjärnan samt ryggmärgen, samt hur dem skapar olika känsloupplevelser.

”Det ger mig vetenskaplig frihet, enstaka fantastisk emotion.

Blindtarmsinflammation brukar orsaka smärtor runt naveln samt sedan inom motsats till vänster blad från magen.

Jag kunna artikel kreativ samt utforska olika problemställningar, samt dessutom skapa en grupp från likasinnade vetenskapsman såsom är kapabel hjälpa mig samt aktivt bidra mot processen.”

Kraftfulla verktyg

I labbet undersöker Marcin Szczots forskargrupp neuronernas handling inom möss. på grund av för att behärska titta vad liksom sker behöver dem inledningsvis manipulera nervsystemet.

– ett från våra metoder existerar klassisk fysiologi var oss använder enstaka mängd sensoriska stimuli till för att sätta igång neuroner inom samt utanför tjocktarmen.

Oftast existerar detta enstaka tillfällighet för att man får ont inom mage samt rygg samtidigt.

detta andra, mer moderna verktyget, existerar musgenetik. var förmå oss välja ut ett bestämd cellgrupp, sätta igång den vid enstaka bestämd ställe samt tidsperiod tillsammans med enstaka bestämd intensitet.

Med hjälp från proteiner såsom avger starkt ljus då cellerna aktiveras är kapabel dem tillsammans blotta ögat titta inom sina mikroskop vad såsom sker inom nervsystemet efter manipulationen.

– Fördelen tillsammans med denna teknik existerar för att oss är kapabel observera flera neuroner samtidigt samt ett fåtal många information.

Genom för att analysera all uppgifter hoppas oss behärska förstå dem olika aktivitetsmönster likt väcks via stimuleringen från tjocktarmen.

Marcin Szczot trivs inom den dynamiska forskningsmiljön inom Linköping.

– likt grundforskare tittar jag djupt in inom molekylära samt cellulära mekanismer till för att förstå processer. dock hur fascinerande detta än existerar således fråga jag ständigt ifall detta oss studera inom djurmodeller existerar betydelsefull till människans biologi samt läkemedel.

Linköping besitter en imponerande grupp från kliniska vetenskapsman samt jag tror för att nära samarbeten tillsammans kliniskt orienterade grupper kommer ge mig en unikt perspektiv samt ett chans för att erhålla svar vid dem frågorna.

Text Susanne Rosén
foto Johan NIlsson, Magnus Bergström, Marcus Marcetic, SciLifeLab