Gratis i skolan maträtt

Gillar ni skolmaten? varenda solens tid erbjuds mat eller dryck ungefär 1,4 miljoner måltider inom dem svenska skolrestaurangerna. oss besitter ej ständigt fått kostnadsfri föda inom skolan inom Sverige.

Idag är skolmaten kostnadsfri inom förskola, grundskola samt oftast även inom gymnasieskolan. land samt land i norden är dem enda länder inom all världen likt serverar kostnadsfri mat i skolan.

inom exempelvis Storbritannien, Italien, Tyskland, Malaysia, Mexico samt USA erbjuds eleverna mat i skolan, dock varenda skola måste erlägga för sin mat. 

1850-tal

Under 1800-talet när detta bestämdes för att varenda skulle gå inom lärcentrum fanns detta ingen mat i skolan.

MatRätt består från filmer, faktablad, lektioner samt förslag vid gymnasiearbeten samt finns tillgängligt vid kostnadsfri inom skolan.

Barnen fick själva äga tillsammans med sig föda alternativt gå bostad samt äta på rasten. Många unge kom från fattiga bostad liksom ej ägde råd tillsammans så många föda. Vissa ungar ägde också ett lång väg för att gå mot skolan vilket gjorde dem hungriga.

I mitten på 1800-talet insåg man för att mätta studenter presterade bättre inom skolan.

Därför införde vissa skolor mat i skolan. detta plats främst fattiga små människor liksom fick föda inom skolan. Maten bestod ofta från ett portion gröt samt mjölk. inom slutet från 1800-talet när skolbespisningen började byggas ut serverades förutom gröt även soppa.

1990-tal.

dem flesta unge ägde dock ännu tillsammans med sig en matpaket tillsammans exempelvis smörgås samt mjölk hemifrån alternativt gick bostad samt åt.

Men detta fanns också skolor såsom satsade på skötsam mat i skolan. Philipsénska skolinrättningen nära Mariatorget gjorde detta. detta fanns ett friskola för fattiga barn.

1910-tal

Motion inom Stockholms stadsfullmäktige 1912 ifall skolbespisningI början från 1900-talet tyckte fler samt fler politiker för att skolorna skulle tillhandahålla barnen kostnadsfri föda inom skolan.

Socialdemokraten Fredrik Ström tyckte ej för att detta räckte för att skolor inom huvudstaden Stockholms bara hjälpte dem allra fattigare barnen tillsammans med mat i skolan. Endast cirka 2300 från Stockholms cirka 26000 skolbarn fick kostnadsfri föda genom skolorna. Resten fick ta tillsammans föda själva. han föreslog därför år 1912 för att skolorna skulle få mer valuta mot för att servera kostnadsfri skolmat. 

Redan beneath normala tider finns detta inom ett ort från Stockholms storlek massor från familjer, där barnen inte någonsin få äta sig mätta; särskilt inom arbetarfamiljer tillsammans stora barnskaror är svälten ofta enstaka daglig gäst.

1930-tal

Från samt tillsammans med 1937 gav staten mer valuta mot skolorna för kostnadsfri mat i skolan mot dem ungar likt ägde störst behov från kostnadsfri föda.

detta handlade kvar ifall ungar från fattiga familjer där man ej ägde så många föda. Ungefär 1 från 10 ungar inom land fick då kostnadsfri skolmat.

I Hortlax nära Piteå fick kostnaden per unge samt måltid kosta högsta 30 öre. inom den summan fanns allt utom ved inräknat. Veden användes för för att värma upp spisen alternativt ugnen såsom maten lagades på.

Bestick samt skiva fick varenda små människor ta tillsammans med hemifrån.

Matsedel år 1930, från Hortlax

• Måndag: Fruktsoppa, smör, bröd samt ost
• Tisdag: Leverstuvning tillsammans med bröd samt mjölk
• Onsdag: Fisk (stekt alternativt kokt), mjölk, smör samt bröd
• Torsdag: Ärtsoppa tillsammans bröd samt mjölk
• Fredag: Grahamsgröt tillsammans med fruktmos alternativt sötningsmedel, mjölk, smör samt bröd
• Lördag: Risgrynsvälling tillsammans russin, smör, bröd samt ost

1940-tal

Riksdagen fattade år 1945 en beslut angående dem kommuner liksom erbjöd kostnadsfri mat i skolan skulle få valuta från staten.

detta fanns också speciella krav på vilket likt skulle erbjuds mat eller dryck. detta skulle artikel ett varmrätt tillsammans med en kopp mjölk, smör samt bröd. Måltiden skulle komplettera maten såsom serverades hemma. detta fanns viktigt för att äga god hygien när man lagade maten samt man skulle artikel noga tillsammans för att tvätta händerna. Eleverna skulle inom sin tur lära sig goda matvanor samt en gott bordsskick.

Matvakterna inom skolmatsalen önskade år 1947 tydligare ordningsregler.

Därför tog Överlärarkollegiet fram en förslag likt skulle gälla för samtliga skolmatsalar inom Stockholm.

Skolmatsalspersonalen skulle stå för serveringen samt enstaka matvakt skulle anställas för vart hundrade små människor. Exempelvis skulle

relativ tystnad samt gott bordsskick krävas från eleverna nära måltid.

Matsedel år 1940, från Skellefteå kommun

• Måndag: Bräckt korv tillsammans med stuvning från vitkål samt potatis
• Tisdag: Köttfärs alternativt köttbullar tillsammans med stuvade makaroner
• Onsdag: Sillpudding
• Torsdag: Kålsoppa tillsammans rotfrukt, rotsaker samt fläsk
• Fredag: Fläskpannkaka tillsammans med morotsstrimlor samt lingonsylt
• Lördag: Blodpudding tillsammans med lingonsylt

Maten bör lagas tillsammans med vård.

Kryddningen bör anpassas efter elevernas ålder samt smakförmåga. samtliga dagar erbjuds mat eller dryck 3 dl oskummad mjölk.

den goda jorden · Jordbruk samt biologisk diversitet ; Kemi · växtnäring samt miljöpåverkan · Biogas, en från flera sätt för att minska.

Hårt spisbröd samt smör. Rå morot, kålrot alternativt vitkål bör erbjuds mat eller dryck tre gånger inom veckan.

1950- samt 1960-tal

Från 1947 mot 1967 ökade antalet skolmåltider tillsammans 65 andel. Mer än hälften från varenda studenter fick då kostnadsfri föda inom skolan. Allt fler skolor fick skolkök samt skolmatsal.

Snabbast skedde utvecklingen inom huvudstaden samt norra landet.

1997 kom lagen angående för att kommunerna existerar skyldiga för att servera kostnadsfri mat i skolan mot varenda studenter inom grundskolan (gäller ej gymnasiet).

beneath 1950-talet kom dem första djupfrysta varorna mot skolköket.

Matsedel år 1958, Stockholms norra skolor

Skolorna inom norra huvudstaden ägde enstaka gemensam skolmatsedel 1958. läka terminens mat i skolan står tillsammans med inom den. Den 20-25 januari 1958 serverades:

• Måndag: Makaronipudding, tomatsås, vitkålssallad
• Tisdag: Ärtsoppa tillsammans med fläsk
• Onsdag: Färs à la Lindström, sås samt potatis
• Torsdag: Kokt fiskfilé, ansjovissås, rotfrukt, rå morot
• Fredag: Helstekt lever, sås, rotfrukt, vitkål-lingonsallad
• Lördag: Korv Stroganoff, potatis

Matsedel år 1968, Stockholms södra skolor 

Den 12-17 månad 1968 serverade köket för skolorna inom södra Stockholm:

• Måndag: Varmkorv, potatismos, persilja, rå bit vitkål
• Tisdag: Inlagd sill, ägg, grönsakshack, potatis
• Onsdag: Pölsa special, rödbetor, äpple
• Torsdag: Fiskpanetter, sky, citron, kokt spenat potatis
• Fredag: Italiensk köttsås, spagetti, rå bit morot
• Lördag: Risgrynsgröt alternativt risgrynspudding, plommonkompott, leverpastej

1970-tal

Under 1970-talet kom detta mer hel- samt halvfabrikat inom skolköket.

detta önskar säga föda likt ägde lagats någon annanstans samt vilket bara värmdes upp inom skolans kök.

Många unga besitter enstaka bestämd perception ifall vilken typ från föda dem tycker existerar bäst för att köpa ur hållbarhetssynpunkt.

detta kom även fräsch team likt bestämde reglerna för varmhållning från föda. Maten skulle existera minimalt 60° C samt fick hållas varm beneath högsta två timmar. identisk regler gäller kvar idag.

Matsedel år 1974, Stockholms södra skolor

Skolorna inom södra huvudstaden ägde ett gemensam skolmatsedel. För för att existera säker på för att eleverna ej undviker den nyttiga persiljan står detta också enstaka instruktion mot personalen likt jobbade inom skolmatsalen:

Obs!

Persilja erbjuds mat eller dryck mot varenda måltid lämpligast strödd över maträtten.

Nu ägde skolveckan blivit enstaka ljus mindre, samt mat i skolan serverades måndag mot fredag. Den 25 februari-1 mars 1974 kunde eleverna äta:

• Måndag: Kinesisk risrätt, ketchup, rå bit samt ost
• Tisdag: Stekt falukorv, bruna bönor samt juice
• Onsdag: Räkgratinerad sjömat, rotfrukt, ärt- samt morotssallad
• Torsdag: Skånsk kalops, rotfrukt, rödbetor samt råkost
• Fredag: Leverbiff, sås, rotfrukt, lingon samt vitkålssallad

1980-tal

Under 1980-talet plats skolköken tvungna för att spara samt maten fick ej kosta så många valuta.

nära denna tidsperiod ägde dem råvaror likt man lagade maten från blivit många dyrare. Skolorna fanns därför tvungna för att laga mer prisvärd föda vilket ofta innebar för att maten blev sämre samt utbudet på olika rätter minskade.

Matsedel år 1981, Västerorts- samt innerstadsskolor

Matsedeln för vårterminen 1981 fanns ej bara tänkt för att användas från kökspersonalen.

Den riktar sig också mot eleverna liksom bör äta inom matsalen. Exempelvis står detta för att detta är viktigt för att äta tre mål föda angående dagen, plus en mellanmål. På så sätt får kroppen inom sig energi vilket räcker bota dagen. Den 2-6 mars serverade matsalen:

• Måndag: Lapskojs, rödbetor samt rå bit
• Tisdag: Rökt makrill, citron, rotfrukt samt rå bit
• Onsdag: Currystuvat höns, ris, grönsaker, råsallad
• Torsdag: Kokt skinka, potatisgratin, råsallad
• Fredag: Ärtsoppa tillsammans med fläsk, mejeriprodukt samt rå bit

1990-tal

1997 kom ett färsk skollag likt bestämde för att varenda kommuner inom bota land skulle servera sina studenter inom grundskolan kostnadsfri föda.

Detta gällde dock ej gymnasieskolan där varenda samhälle själva fick bestämma angående maten bör kosta alternativt existera kostnadsfri. Lagen bestämde ej heller hur maten skulle existera, hur maten skulle smaka alternativt när skolmåltiden skulle erbjuds mat eller dryck. Fram mot 1990-talet serverades oftast bara en lunchalternativ inom skolorna. Därefter blev detta vanligare för att skolorna serverade två olika matalternativ och/eller filmjölk tillsammans med flingor alternativt müsli.

2000-tal

Under 2000-talet började många skolor servera minimalt två rätter, varav minimalt enstaka vegetarisk rätt.År 2011 kom ett färsk skollag likt bestämde för att skolmaten bör existera näringsrik.

detta är dock kommunen alternativt friskolan liksom bestämmer vilken föda vilket bör lagas samt hur serveringen bör gå mot. inom många kommuner besitter man ett gemensam matsedel vilken gör för att identisk föda erbjuds mat eller dryck inom varenda skolor. dock detta är kapabel också existera så för att detta är varenda lärcentrum själv får bestämma sin personlig matsedel.

inom gymnasieskolan finns detta ännu inget krav på för att detta bör erbjuds mat eller dryck skolmåltider.

Idag är detta en bekymmer för att många studenter ej känner sig lugna samt trygga inom matsalen. Många tycker för att matsalen är enstaka stökig miljö.

Många studenter tycker ej heller för att dem får tillräckligt tillsammans med period på sig för att äta. Detta gör för att många ej äter sig mätta inom skolan utan går hungriga. Vissa hoppar också över lunchen helt.

Matsedel år 2015, Stockholms stad

• Måndag: Potatisbullar, rotfruktsfräs tillsammans rökt fläskkött alternativt keso, lingon, frukt eller Blodpudding, rotfruktsfräs tillsammans rökt fläskkött, lingon, frukt
• Tisdag: Thai Kycklingwok tillsammans med nudlar, sweet chili-dressing eller Thai Vegetarisk wok tillsammans nudlar, sweet chili-dressing
• Onsdag: Köttfärssås, ekologisk spagetti eller Morotssoppa tillsammans med tomat, pålägg = mjukost eller Pastasås tillsammans linser samt rotfrukter, ekologisk spagetti
• Torsdag: Ärtsoppa, nybakat bröd samt pålägg.

  Pannkakor, sylt eller Vegetarisk ärtsoppa, nybakat bröd samt pålägg. Pannkakor, sylt

• Fredag: Italiensk vattenlevande djur, basilikasås, ugnsrostad potatis eller Potatisgratäng tillsammans spenat samt keso