Maträtt jordbruksverket

Hållbar vegetabilie­produktion

Vegetabilie­produktionen omfattar spannmål, vallväxter, protein­grödor, industri­grödor (som oljeväxter), rotfrukt, bär samt vegetabilier. vid flera svenska gårdar bedrivs både vegetabilie- samt animalie­produktion inom en gemensamt kretslopp var foder kultiveras vid åkrarna, natur­betesmarker betas samt gödsel ifrån djuren återförs likt växtnäring.

Vegetabilie­produktionen inom landet står årligen på grund av en något högre ekonomiskt värde än animalie­produktionen.

Odlingen från växter vid vår jordbruksmark fullfölja för att landskap hålls öppet, således för att detta finns livsmiljöer på grund av dem arter liksom ej trivs alternativt klarar sig inom skogen. dock jordbruket kunna även äga negativa effekter vid miljön, mot modell då kväve ifrån gödsel läcker ut inom sjöar samt vattendrag alternativt då växtskydds­medel skadar pollinerande humlor samt bin.

Ansvarsfull användning från växtskydds­medel

Växter är kapabel drabbas från sjukdomar samt från skadedjur.

till för att undvika detta behöver jordbrukare samt jordbrukare nyttja växtskydd. detta kunna göras vid en hållbart sätt sålunda för att riskerna ifrån användningen från kemiska växtskydds­medel reducerar, både på grund av människa samt miljö.

Växtskadegörare förmå vara

• insekter
• svampar
• bakterier
• andra organismer.

Om angreppen blir stora förmå dem förstöra skörden alternativt försämra kvaliteten vid växterna.

För för att vår matproduktion bör bli mer hållbar måste den bli mer resurseffektiv, samtidigt vilket miljöbelastningen vid mark, vätska samt atmosfär hålls således nedsänkt som.

Vissa skadegörare är kapabel även utgöra hälsorisker inom livsmedel alternativt foder, mot modell dem fusariumsvampar såsom förmå producera gifter inom spannmål. Angreppen kunna även sprida sig vidare mot större områden samt erhålla fäste således för att problemen blir värre nästa kalenderår.

som oss besitter tagit fram tillsammans tillsammans Lantbrukarnas riksförbund LRF, samt liksom existerar fritt för att använda.

Nya växtskade­görare likt förs in mot land är kapabel orsaka allvarliga skador samt inom sämsta fall utrota sin värdväxt. tillsammans med klimat­förändringen förmå angreppen från växtskade­görare öka. Nya skadegörare förmå anlända mot land, samt dem gamla förmå ett fåtal en mer våldsamt beteende. på grund av för att undvika för att mer växtskydds­medel används behöver oss förbättra detta integrerade växtskyddet.

Ogräs konkurrerar tillsammans med odlade växter angående vätska, näring samt ljus samt fullfölja för att skörden reducerar.

enstaka lägre resultat, oavsett angående den beror vid ogräs alternativt skadegörare, innebär ekonomiska förluster till odlaren. Dessutom belastas miljön onödigt många, eftersom odlaren doserar insatsmedel liksom utsäde samt växtnäring samt använder sina maskiner optimalt till enstaka högre skörd.

Inom EU finns principer på grund av hållbarhet inom växtskydd samt odling inom därför kallat integrerat växtskydd, IPM.

Då kombineras olika strategier samt typer från åtgärder på grund av för att minimera både ogräs samt angrepp från växtskade­görare. Dessutom ger IPM en minskat behov från för att nyttja kemiska bekämpnings­medel samt en mer hållbart växtskydd.

Åtgärderna är kapabel mot modell artikel att

• använda motstånds­kraftiga sorter
• variera grödorna inom ett växtföljd
• gynna nyttodjur
• bevaka grödan samt upptäcka angrepp inom tid
• bekämpa skadegörare tillsammans biologiska metoder samt medel
• använda kemiska medel tillsammans med försiktighet.

IPM-planeringen handlar angående för att titta mot för att grödan besitter utmärkt förutsättningar för att konkurrera tillsammans ogräs samt klara angrepp från skadegörare.

Vissa växtsorter existerar mer motstånds­kraftiga än andra. Genom för att variera grödorna inom enstaka växtföljd samt för att gynna nyttodjur är kapabel odlaren motarbeta för att skadegörarna förökas.

Under odlings­säsongen existerar detta viktigt för att följa växternas tillväxt samt leta efter angrepp inom fälten.

Svensk livsmedelsproduktion besitter högre krav vid flera områden jämfört tillsammans flera andra länder.

detta hjälper odlaren för att upptäcka angrepp tidigt, vilket inom sin tur utför för att dessa förmå bekämpas nära enstaka lämplig tidpunkt samt tillsammans med god metoder.

I växthus kunna biologisk bekämpning användas, mot modell insekter liksom odlaren sätter ut till för att angripa skade­göraren. Ogräs förmå hackas försvunnen maskinellt alternativt manuellt.

Om odlaren behöver nyttja kemiska växtskydds­medel existerar detta viktigt för att välja noga, dock även för att skydda både sig egen samt miljön då medlen används.

Fel användning från kemiska preparat är kapabel utföra skadegöraren resistent samt växtskydds­medlet tappar sin verkan.

I land används betydligt mindre mängder växtskydds­medel till för att bekämpa skadegörare inom odlingar jämfört tillsammans flera andra länder inom EU. Riskerna till välmående samt miljö mot resultat från användningen från växtskydds­medel minskade kraftigt mellan 1988 samt 1995, dock besitter sedan dess varit inom stort sett konstanta.

detta finns en stort behov från undersökning samt tillväxt kring både förebyggande åtgärder samt direkta bekämpnings­metoder. Målet existerar för att dessa bör behärska ersätta samt komplettera kemiska växtskydds­medel inom större utsträckning än vad såsom sker idag.

Övergödning samt försurning

Vid gödsling tillför odlaren närings­ämnen mot marken. enstaka sektion från den näringen läcker ut inom sjöar samt ocean samt existerar enstaka bidragande orsak mot över­gödning samt algblomning inom Östersjön.

All mark läcker närings­ämnen naturligt samt odling fullfölja för att utlakningen ökar ifrån marken. vilket vilket kultiveras, hur jordbrukaren gödslar växterna samt om produktionen existerar inriktad vid växter alternativt vilt kunna påverka hur många näring såsom läcker ut.

I landet står jordbruket på grund av ungefär hälften från dem utsläpp av ämnenofta föroreningar från kväve samt fosfor mot havet liksom orsakas från människan.

Jordbruket står även på grund av nära 90 procent från dem svenska utsläppen från ammoniak. Ammoniak utsöndras bland annat ifrån stallgödsel. Genom nederbörd samt direkt nedfall hamnar ammoniaken vid mark, inom sjöar samt inom vattendrag samt bidrar mot försurning samt övergödning.

Förlusterna från kväve samt fosfor samt utsläpp av ämnenofta föroreningar från ammoniak ifrån jordbruket besitter minskat beneath senare kalenderår, vilket delvis beror vid för att antalet lantbruk samt varelse äger blivit färre.

Minskningen beror även vid verksamma åtgärder till för att minska förluster från kväve samt fosfor samt utsläpp av ämnenofta föroreningar från ammoniak. till för att den positiva trenden bör hålla inom sig existerar detta viktigt tillsammans fortsatta insatser.

Utveckling från växter

Människan besitter sysslat tillsammans växtförädling sedan oss började tillsammans jordbruk. oss började tillsammans med för att välja ut växter tillsammans med attribut likt passade våra syften, på grund av för att senare aktivt överkorsa växter samt ta tillvara vid mutationer.

ett förutsättning till för att nå succé tillsammans med växtförädling existerar för att detta finns ett massiv variation från attribut för att arbeta tillsammans. detta existerar därför kritisk för att oss äger kvar enstaka massiv biologisk diversitet inom form eller gestalt från växt­genetiska tillgångar. detta gäller både på grund av odlade arter samt sorter samt till deras vilda släktingar.

oss behöver därför titta mot för att skydda enstaka variation inom odlingen samt naturliga växtmiljöer.

MatRätt existerar en nytt digitalt läromedel ifall hållbar produktion samt konsumtion från mat.

Dessutom existerar detta viktigt för att oss besitter genbanker till fröer samt vegetativt förökade växter.

Utvecklingen besitter gett oss sorter tillsammans upphöjd utdelning såsom passar inom detta moderna jordbruket. för tillfället står oss inför utmaningen för att utföra vår matproduktion mer hållbar vid flera sätt samt detta kräver för att oss tar fram odlade växter samt växtsorter tillsammans med nya attribut.

MatRätt handlar angående hur maten produceras samt hur omröstning oss fullfölja inom butiken förmå påverka miljömässig hållbarhet.

Växt­förädlingens bidrag mot en uthålligt jordbruk innebär för att jobba tillsammans med flera syfte samtidigt. oss behöver nya växtsorter tillsammans med attribut såsom passar på grund av odlings­platsens klimat samt jordmån. angående oss förmå justera odlingen efter lokala förutsättningar behövs detta mindre tillförsel från gödsel, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt bekämpnings­medel.

Klimat­förändringarna kommer för att leda mot nya bekymmer på grund av våra växter.

Sommartorka förmå bli vanlig inom delar från land, samt genom för att förädla växter förmå oss erhålla fram mer tork­tåliga växtsorter.

Ett sätt för att stödja detta integrerade växtskyddet existerar för att förädla växter, mot modell genom för att ge dem omväg resistens. Då utvecklar man dem attribut hos odlade växter samt växt likt särskilt gynnar skade­insekternas naturliga fiender.

Växten förmå förse nytto­insekterna tillsammans med att ge liv, mot modell nektar, därför för att dem överlever tills skade­görarna kommer. Växten kunna även tillhandahålla skyddande håligheter. Man förmå även förbättra växter såsom avger vissa dofter då dem skadas på grund av för att locka mot sig naturliga fiender mot skadegörarna.

Ett relativt nytt sätt för att jobba tillsammans med växt­förädling existerar för att tillsammans med hjälp från genteknik ge ett planta ett önskad egenskap.

Förbättra markens bördighet

Vi behöver även motstånds­kraftiga växter vilket en led inom för att skydda jordens mullhalt.

jord består från nedbrutna kvarlevor från växtdelar samt annat organiskt ämne.

KKM utvecklade konceptet ”Maträtt” åt Jordbruksverket.

Den ger marken enstaka god struktur, således för att den vatten­hållande förmågan ökar samt utlakningen från närings­ämnen vilket kväve samt fosfor reducerar. upphöjd mullhalt existerar ett betydelsefull sektion inom markens bördighet.

Intensiv jord­bearbetning reducerar markens mullhalt samt på grund av för att stötta en mer hållbart jordbruk är kapabel jordbrukaren kultivera utan för att bruka, vilket ökar mullhalten inom markens ytlager.

Plöjningsfri odling reducerar även klimat­påverkan eftersom plöjning existerar den sektion inom jord­bearbetningen vilket kräver maximalt bränsle. Den ökade mullhalten utför även för att mer kol lagras inom marken.

Men utan plöjning uppstår andra bekymmer. flera typer från ogräs blir svårare för att bekämpa, särskilt då oss försöker minska användningen från kemiska bekämpnings­medel. Då behöver jordbrukaren nya växtsorter såsom existerar starka för att konkurrera tillsammans med ogräsen.

en annat bekymmer existerar för att dem skörderester vilket blir kvar inom markytan förmå bli enstaka källa mot svamp­sjukdomar såsom sedan sprids mot grödan. oss måste därför ta fram motstånds­kraftiga sorter liksom förmå hålla jämna steg tillsammans utvecklingen från skade­svamparnas förmåga för att avbryta resistens.